Plötsligt
Gått som i dvala hela förmiddagen kroppen ville liksom aldrig vakna. Och inte blev det bättre av att kollegan var i samma tillstånd:) Tror vi är lite trötta hela bunten på jobbet. Många pratar om att byta yrke att fly vården och helst ett jobb där vi inte behöver ha kontakt med en endaste människa:) Det är okej att få känna så ibland. Som vårdpersonal ger du så mycket av dig själv, man vänder ut och in på sig för att de boende ska ha det så bra som det bara går. Och trots att vi svarat på samma fråga 511 ggr så är vi fortfarande lika trevliga den 512 gången vi svarar. Många av mina kollegor har jobbat lika länge som mig 25 år och vissa även längre än så. Så ja vi har banne mig rätt att vara trötta och slitna men vi visar det aldrig för våra boende utan vi "gnäller" av oss på kontoret innan vi går ut och gör de vi är absolut bäst på, ge de boende en meningsfull vardag <3
I mitt jobb så har jag kontors tjänst på eftermiddagarna där jag ska hinna på det ena och det andra men det har inte blivit så mycket kontorstid för mig på en vecka ungefär. Då jag har behövts ute på mina enheter. Jag hinner precis sätta ner rumpan så är det alltid någon som ringer och behöver hjälp och självklart så ilar jag dit och hjälper dom. För i första hand är jag där för de som bor där så krisar det så får pappers arbetet vänta:)) Så det så:)
Plötsligt på em när jag farit som en iller mellan enheterna så kvikna jag till och blev super pigg:)
Jag handla när jag kom hem ställde mig och gjorde pannbiffar till familjen och sambon satte jag på att göra sallad och löksås samarbete kalkas det visst för:)
Liten satt och plugga när jag kom hem, hon är så duktig och sköter skolarbetet exemplariskt utan att jag behöver tjata:)
Mellan dottern och min äldsta låg under varsin filt i soffan och kolla på någon serie. Svärsonen hade ockuperat badrummet och bebis försökte få lite uppmärksamhet genom att ge sig ifrån lite ljud ibland:) När blev vi så många i den här familjen? :) När äldsta flytta flyttade svärsonen in. Och när hunden flytta så flyttade en katt in i stället hur jag än gör så blir vi inte färre utan nu har vi till och med blivit en till:)) Fast finns det hjärterum finns det stjärterum:)) Eller hur man nu säger:)
Vi hörs igen om ni vill vågar och kan :)
Kram A ❤️
